Igår hade vi födelsedagskalas för Måns. Självklart blev det barnkalas med massor av ungar, stoj och fiskdamm. Sånt som det skall vara på en femårsdag. Måns fick självklart sin “double chocolate-tårta” (kladdkaka med chokladmousse ovanpå, mums för tandtrollen) och mammas hembakta bullar. Jag konstaterade att det var mer jobb på fyraårskalaset. Nuförtiden så leker ungarna ganska mycket själv och behöver inte “bli aktiverade” lika mycket som förr. Både bra och lite smygtrist…

För er som undrar hur det går med sjukstugan så har vi torkat Almas kräks under större delen av dagen och ser fram mot ytterligare en VAB-vecka…

Idag provade jag och Måns hans födelsedagspresent, den hypersnabba snowracern Stiga Supreme GT. Platsen var Sankt Jörgens driving range och så här naturligt glad ser Mågge ut när jag bad honom posera vid sitt vrålåk:

Så börjar det lacka mot Måns födelsedag och jul. På lördag blir det barnkalas och på söndag vuxenkalas. Att säga att han ser fram emot sin födelsedag är ett understatement. Det pratas om det varje dag! Att fylla fem år är ju superkul!

I vanlig ordning (vi följer traditionen) så har Tilda gjort ungefär två kubik med pepparkaksdeg. Receptet går tydligen inte att göra i halv sats (det här är sånt som vi karlar inte begriper oss på)!? Så, ungarna och Tilda har valsat pepparkakor i dagarna tre men vi har fortfarande massor kvar. Vill ni ha pepparkaksdeg så är det bara att komma förbi, ni får den i storsäck!

Jag hade tyvärr inte möjlighet att delta i pepparkaksbaket eftersom jag var ute på dåligheter med Kulturklubben.
I måndags var det luciafirande på dagis. Det var sedvanligt kaos och skrålsång men som alltid fantastiskt roligt. Det var tydligt vilka låtar som ungarna gillade och hade övat på och vilka som de mest såg som utfyllnad. Efter uppvisningen bjöd barnen på dagisbakta (ej hembakta) pepparkakor och lussebullar. Självklart var pepparkakorna så kallade “Jan Guillou’are”, dvs hårda på utsidan, mjuka på insidan.

Avslutningsvis så är alla i familjen utom Måns sjuka. Alma har idag fått diagnosen “ögoninflammation, virusinfektion i övre luftvägarna samt lunginflamation”. Hon går på penicillin och blir långsamt bättre men det har blivit mycket VAB på sistone…

Under helgen tog vi båten över till Fredrikshamn och The Reef. För er som inte vet vad The Reef är så var det till häromåret ett helt vanligt halvsunkigt Scandic hotell beläget nära färjeterminalen i Fredrikshamn. Nu är det totalt ombyggt till badhotell med en stor badavdelning komplett med vattenrutschkanor, pool med vågmaskin, bubbelpooler och mycket mera. Allt detta dessutom i en tropisk miljö med åska och regn, dygnsväxlingar och (inspelade) fågelläten. Helt klart en tia för utförande och för att vara ett hotell i metropolen (nåja) Fredrikshamn, på gränsen till en elva! För er som vill veta mera har den den otroligt plastiga och allmänt vedervärdiga Pernilla Wahlgren ett ganska målande inlägg om The Reef på sin blogg
Det första som möter en när man går in i badlandet är nedan pirat som meddelar att om man inte sköter sig efter reglerna så kommer något våldsamt och tråkigt att inträffa.

Alma kallade figuren direkt för “Appa”!

Föga förvånande så stormtrivdes barnen och badade som galningar.
Både i den stora bassängen där vågorna stundtals gick höga…

…och i bäbisbassängerna med rutchkanan som var så trång att en del av de mer korpulenta mammorna höll på att fastna.

Den bestående reflektionen är att barnen har badat i dagarna tre och föräldrarna agerat badvakter i lika många dagar. Fast sämre jobb kan man ju ha! Det har varit skönt att gömma sig från det eländiga Göteborgsvädret!

Ok, jag erkänner. Halloween är just precis min grej. Man får spöka ut sig, man får äta godis och om man är riktigt snäll får man också ta sig en pilsner eller två. Det kan ju inte vara fel! Förstår inte varför vi svenskar inte har anammat detta påfund bättre…
Som sagts i tidigare post blev det zombietema på festen, förutom barnen såklart som fick välja sina egna kostymer. Måns valde Batman och Alma valde det enda ord hon kan säga förutom mamma och “appa”; Pippi!

Föräldrarna valde något lite närmare temat. Tilda blev “Pippis döda morsa”.

och jag blev.. ja, måndagsmorgon.

Roligt hade vi, och vi tackar alla våra gäster för deras fantasi och engagemang (Björn Borg är grymt läskig)!

I år tar vi denna Irländska tradition till vårt hjärta. Mest för att det är en sån kul idé (godis och skräcktema kan ju inte vara fel) men även för att hösten verkligen saknar en högtid av dignitet(nej, vi firar inte kanelbullens dag). Förra var vi inte hemma så då missade vi “trick or treat” vilket resulterade i att de lokala ungdjävlarna hade tandkrämat dörrhandtaget samt tejpat igen ytterdörren. Nåväl, i år är vi hemma och har laddat med “treat”, dvs godis.
Imorgon bjuds det på fest för Måns dagispolare med bihang (föräldrar) och då blir det fullt ös med Foungskt zombietema. Bilder följer…

I helgen var jag och Måns i (skott)Kärra och badade. Kärra simhall är en brunmurrig 70-tals simhall med en vattenrutschkana som är så flack att ungarna stundtals får ställa sig upp och gå. Men det är inte mycket folk, ligger skapligt nära och har en varmbassäng där Måns bottnar. Ett kalasbadhus med andra ord!
Idag påbörjade vi guldjakten med att Måns tog sitt fösta simmärke; Doppingen!

Själva uppgifterna, hoppa i från kanten, dyka under en rockring och titta under vattnet var superenkelt för killen som numera hellre simmar under vattnet än ovanför det. Nästa märke, Krabban kommer dock bli lite läskigare då man skall hoppa i på djupt vatten. Inte så superkul när man inte kan simma kan tyckas!
Annars har helgen varit lugn. Alma har fortsatt att vara sjuk med topnoteringen 40,2 grader i lördags. Det blir inget dagis för henne på måndag iallafall…

Vård av barn, detta för fulltidsarbetande så förhatliga ord har varit mer frekvent under hösten än någonsin tidigare. Måns har ju alltid haft järnhälsa varför vi inte har varit vana vid att som på sistone vabba i stort sett varje vecka. En snabb Gallup bland kollegorna visar dock att vi har det rätt bra i jämförelse. Sen är det ju rätt mysigt att vara hemma en extra dag med lillskruttan. Tack för det välfärdssverige!

Om någon undrar så har Alma feber, är lite snorig men är framförallt extremt slö. Vi tillbringar större delen av dagen under filtar i soffan. Det är inte synd om mig iallafall…

I lördags bjöds det på tårtkalas för att fira Alma. Tilda, med uppenbara konditordrömmar(?) slängde ihop nedanstående mästerverk.

Halmstadsläkten besökte och gav presenter. Dockvagnen var det som var mest uppskattat. Framförallt eftersom man kunde köra på folk (läs: pappa) med den. Bilden nedan ljuger alltså, hon ser söt och snäll ut men är i själva verket gravt sadistisk.

Idag fyllde lillskruttan 2 år!
Eftersom hon i vanlig ordning vaknar först av alla på morgonen uteblev själva överraskningsmomentet. Hon var faktiskt rätt förbannad när vi snubblade in till henne med sång och paket. Det släppte dock när paketen kom fram.
På bilden nedan leker Alma en av sina många presenter (tack alla!), “Älvornas svamphus” (var får de allt i från?).

Imorgon blir det födelsedagskalas med tjocka släkten från Halmstad. Mer bilder följer naturligtvis…