Laddar för påsk

Idag var det påskfirande på dagis. Måns hade för länge sedan beställt att vara påskkärring.
Jag kan väl villigt erkänna att jag var sådär entusiastisk. Han brukar inte vilja klä ut sig när det kommer till kritan (Spindelmannendräkten undantagen), det är mer planerandet inför maskeraden som brukar vara roligt. Mycket riktigt så var förväntningarna inför vad det innebar att vara påskkärring inte helt i linje med verkligheten (trots visade kort på “riktiga” påskkärringar).
Sjalett på huvudet var inte att tänka på (vild panik utbröt) och fräknar i ansiktet gjorda med mammas smink (“meen pappa, smink är ju för tjejer!”) fastsattes under stor vånda. Trots detta så var han helt bestämd i att han skulle vara påskkärring, trots att jag säkert hundra gånger sa att han slapp om han inte ville. Jag säger då det…

Alma tyckte det var lite roligare och behöll sjaletten på när vi åkte och handlade, till de kompletteringshandlande pensionärernas (vad gör man av en burk kattmat och en rättika?) stora glädje.

Annars rullar dagarna med Alma på i strid ström. Ungen har börjat rätta in sig i ledet. Är glad och snäll på dagarna och sover gott på nätterna. Jag vet att jag kommer få äta upp detta men det går inte att låta bli…

Nu laddar vi inför storbesöket från Åstorp i påsk!